Tärnor!

Nu har jag frågat alla tre och de vill ställa upp!
Här är de underbara brudarna som kommer att få stå ut med min stegrande hysteri, fram till dagen B när de står där bredvid mig när jag blir fru K (vi vet inte vilket efternamn vi ska ta än!). Visst är dom heta?



Okej.. Jag ljög.
Egentligen är de jättevackra alla tre, jag är bara nervös att de skall överglänsa mig på min stora dag. Inte egentligen men lägger man upp fula bilder på sig själv på internet får man stå sitt kast ;)

Bex (i mitten på båda bilderna) uttryckte det bra när hon sa att hon har ett kosmiskt lugn, även om hon kan vara stressad på utsidan ibland. Varje gång vi träffas är det som att stjärnhimlen stannar en stund för att kasta positiv energi omkring sig. Hon är ett energiknippe och har en organisationsförmåga som inte är beskrivbar, dessutom är hon en av få som kan få mig att vara tyst och sitta ned bara genom att titta på mig.

Billie (höger på bilderna) har en annan sorts lugn som når mig på andra plan. När vi ses är det alltid som om det var igår vi träffades, och hon är avslappnad som.. jag vet inte vad. Hon gör mig avspänd och nöjd med mig själv, även när vi pratar om jobbiga, tunga bitar av livet. Hon är dessutom en av de vänner som fått mig att inse att jag duger precis som jag är. För mig är det väldigt stort, och det tror jag att många av er kan relatera till.

Katt (vänster på bilderna) behöver knappast någon beskrivning. Hon är min bästa vän, mitt stöd i allt och den jag faller på när allt annat överger mig. Hon är helt enkelt bäst. Eftersom hon kommer att vara lite småupptagen med att baka vår fina tårta den dagen behövs nog lite backupp från mindre lättstressade tjejjer, som Billie och Bex är. Det blir perfekt alltihopa.


Puss på er, underbaraste underbara.
Såhär fina är de egentligen:

Platsen då..

Mamma sa ett ord häromnatten: Skokloster.


Jag brukade alltid besöka skoklosterspelen medan de varade. Skoklosterspelen, för er som inte vet.. Lajvföreningen Enhörningen arrangerade tältläger under Medeltidsveckan varje år, och som "provvecka" slog de upp lägret med pompa och ståt utanför slottet i Skokloster. Hela köret med tornerspel, medeltida by där vi bodde osv.

Tyvärr las projektet ned 2008 eftersom Håbo kommun inte kände att de hade råd.. En vacker dag ska jag se till att det återuppstår..

Men även innan jag började hänga där var vi jätteofta ute med familjen och tittade på de underbara miljöerna. Det finns ett fantastiskt 1600tals-slott, ett värdshus där man kan festa och folk kan bo, och underbara allér av gamla träd. Vi funderar på saken och skall åka ut och titta så K får en uppfattning han också, han har ju aldrig varit där..

Jag älskar platsen och det är viktigt för mig att jag har en känslomässig koppling dit.



Det ligger nära vatten..





...och värdshuset är sååå lyxigt! Kolla bara!

Men det är den här stämningen som framförallt bor i mitt hjärta när jag tänker på Skokloster.. Observera dock att jag under inga omständigheter kommer att acceptera några medeltidskläder på mitt bröllop. Det finns lajv för sånt ;) Jag vill bara ha stämningen, festen och kärleken som är som en liten medeltidsvecka komprimerat. Då får vi våra Visbyvibbar också!


Texten som inte syns är "Statist-censur!".

Mmh, vad tror ni?

Menåh!

Tror ni att min älskade mormor skulle acceptera en svartlila tårta?
Lite som denna, fast mer lila än rosa!


Man kanske kan ha en svart med lila detaljer, och en vit med svarta.. Hmm? Katt, vad säger du?

Kanske något sånthär..

Hår, för sjutton

Man tänker att som den hårnörd jag är borde jag ha en uppsjö med snygga frisyrer.. Men, det har jag inte. Jag har googlat och letat men jag hittar inga snygga uppsättningar som känns sådär wow, inga alls faktiskt.
Jag tänker hålla håret svart, och så tänker jag förlänga det riktigt mycket med minst ett paket PH-hår. Eller kanske äkta hår för enklare styling, vi får se. Jag vill ha det uppsatt och med pärlor, blommor eller liknande, men ändå mycket hår som hänger löst. Jag har hittat den här inspirationen men det känns inte hundra.


Någonting där mittemellan. Så, posta alla era frisyrsidetips åt mig här så att jag hittar mer!

Dessutom är mitt hår ett helvete att styla annat än rakt, lockar är sjukt fint men inte min grej. Hm. Jag vet inte alls faktiskt, tur att det är månader av surfande på hårsidor kvar innan jag måste bestämma mig!

The Groom

Jag har inte haft tid att posta så mycket nu på ett tag, har en del plugg att ta igen eftersom jag är sämst på att vara ute i god tid. När jag blir stressad blir jag edgy så..
Ikväll har jag och K bråkat. Vi är båda ganska.. passionerade och färgstarka personer så det händer då och då ;)
Sen försonings-myste vi, så jag tänkte att jag skulle ladda upp en bild på temat hur bra jag tycker att min pojkvän är. Den är lite gammal men väldigt talande enligt mig.

Det är K i ett nötskal. Alltifrån det fåniga leendet till en av mina favoritglassorter och varsin sked. Hittar ni en kille som gör sånthär så samla på er honom, är mitt råd här i livet.

Nu ska jag titta på mer Bones innan jag går och sover med min pluggångest. Godnatt, Lila bloggen!

Att Blogga, och kärlek

Ah, så skönt att jag hann sätta mig en sväng idag medan jag är ensam hemma!

Idag kommer min äldsta storebror och hälsar på oss. Jag står väldigt nära min familj och vi pratar flera gånger varje dag. Jag och Ante, som kommer idag, har alltid stått extra nära. Han behöver lite hjälp med ett skolarbete han håller på med, så jag och K - som den familjens intellektuella ungdom vi är - ska hjälpa honom med formuleringar och sånt.
Dessutom tänkte vi passa på att umgås ett par timmar, och bjuda på middag. Det blir nån sorts gryta på fläskfile, med banan och nötter.. tror jag. Min bror är känd för att äta som ett stall så att bjuda på grönsakssoppan jag gjorde igår är nog ingen vidare idé, den lär gå åt i sin fullhet isåfall.

Det hade snöat hos dem inatt så han är lite sen hit, han har inte hunnit få på vinterdäcken än.
Så nu sitter jag här med min tekopp och min brunch och funderar. Tankarna snurrar onekligen runt en enda sak de här dagarna!

Jag, gifta mig? De flesta har väl någon sorts lös tanke om att de vill göra det.. nån gång. Men det blir så konstigt när det blir sant och verkligt. Jag har aldrig varit en enkel person och det enda som hållit min kvinnliga dröm om Prince Charming igång är väl att min mamma och jag är så lika, och hon lyckades hitta pappa.. De är förresten fortfarande gifta.

Jag har inte direkt haft en tanke på att jag faktiskt skulle kunna hitta någon att gifta mig med. Jag har alltid varit så "svår" att vara med. Men för drygt två år sen så stod han plötsligt där, min prins. I Medeltidsveckans dimma och rus dansade vi in i varandra och världen stannade en stund. Vi föll handlöst båda två, sen visade han mig att jag inte alls är omöjlig vilket jag verkligen trodde efter att ha fått höra det gång, på gång..

Ett och ett halvt år senare, när förälskelse ersatts av kärlek, ruset ersatts av tilliten och vi gått igenom så många tunga saker ihop redan.. Då friade han. Bara sådär.

Sen dess har vi fortsatt vår resa och jag börjar se en belöning för kampen det är att hålla liv i en frisk och givande relation. Vi är så tighta att det känns som en självklarhet att vi skall vara gifta. Kampen fortsätter på andra sidan mållinjen.


PS: det kan vara så att det bor en poet någonstans i mig. Dont mind me ;)


Kärlek.

Skyll dig själv när du länkar mig till sånthär. Här är min blivande tårta. Hon lovade. Nästan..

Lite om tårtan..

En av mina bästa vänner drömde en dröm för kanske.. 1 år sedan nu? Den handlade om att hon bakade min bröllopstårta, och sen den dagen har hon helt freudianskt utvecklat en liten thing för att baka fina tårtor så att hon ska vara redo när det är dags. Well.. snart är det dags!

Hon länkade mig till den här sidan för att ge mig lite perspektiv. Först blev jag bara kär i steampunk-tårtorna..



.. men sen fortsatte jag nedåt och tja, vad ska man säga? Jag gillar ironi. Starkt. Det här är verkligen kakironi på hög nivå. Ja.

Jag har good faith i att min kära vän ordnar den perfekta tårtan för mig och K när det är dags, så jag behöver nog inte ens bolla ideer. Hon har känt mig sen jag var 12 tror jag, så det blir nog bra!

Kärlek på er.

Tärnor?!

Jag har tänkt och funderat och man måste ju välja sina tärnor med omsorg. Tjejer som kan lugna en i alla stressiga situationer, som har organisationssinne, och som är jäkligt heta i klänning.. Och med självbevarelsedrift nog att inte försöka överglänsa mig ;P

Det känns onekligen som om jag glömmer någon viktig, men jag har ingen Bästa Kompis som är tjejjig och.. brudtärnig. Jag har dock några i tanke som jag skulle vilja fråga som jag tror skulle passa perfekt, personer som klarar av att hålla mig lugn trots att jag är helt uppåt väggarna och som trivs någorlunda i klänning. Men jag får fundera ett tag till innan jag frågar någon om de vill göra mig den äran tror jag :)

Platsen?

Jag har inga problem med att vigas av en präst trots att jag knappast skulle kalla mig kristen. Jag är troende men inte religös. Mycket av de kristna värderingarna är dock saker jag håller med om, speciellt om man skall tolka vad kristendom verkligen handlar om och inte vad galna män använt den till för att vinna makt.
K är inte med i Svenska Kyrkan längre av politiska och livsåskådningsmässiga skäl. Jag är dock med, men har aldrig varit det minsta aktiv. Med detta sagt så vill vi gifta oss utomhus i en vacker miljö, men det är helt okej att det är en präst som viger oss sålänge han tar det bananas med bibelorden. Speciellt om vi lyckas lura hit prästen som döpte mig en gång i tiden.. Han är.. Speciell. Och vi gillar speciell ;)


En dröm för mig att att få vigas här..

Mörby Slottsruin i Norrtälje. Jag har varit förälskad i platsen sen första gången jag var där för många år sedan. Om du är nyfiken kan du läsa mer om ruinen här och här!
Platsen är dock känd i paranormala kretsar (vilket fint ord för en så enkel sak..) för att det är just olycklig kärlek som är anledningen till vartenda spöke där.. Känns kanske inte som den muntraste ruinen i världen but then again, vi är lite.. speciella.

Min bröllopsdröm när jag var yngre var att gifta mig i en ruin, på en klippa, i månskenet. Jag vill fortfarande ha ruinen och klippan men månskenet kan bytas mot solsken.

Problem med den här platsen är
- Svårt att ta dit mycket folk.
- Privatägd egendom som familjen inte jättegärna vill att man trampar runt på, de har dock guidade visningar så man borde kunna charma dem. Kanske.
- Inget tillgängligt boende för gäster i närheten.
- Den är relativt liten. I alla fall den öppna ytan som jag kan tänka mig är aktuell att vistas på.

Fördelarna är
- Min själ skulle känna sig hel om jag fick gifta mig här, jag har en fantastiskt stark känslomässig koppling till platsen
- Det är en plats vi båda kan tänka oss, även om K inte varit där ännu gillar han också tanken på ruin
- Det ligger oerhört vackert uppe på en höjd över det som en gång var vatten


Kanske får jag spana vidare efter en annan ruin. Det finns ett par stycken till som jag är förälskad i, jag gillar ruiner rätt skarpt nämligen.

Mer om klänningar

Här kommer godbitarna ur inspirationsmappen. Kommentera nu och hjälp mig här i ångesten..










Detaljerna!



























Ack, så klassiskt skön den är..






























Visst är den svarta klänningen underbar? Som ni ser så gillar jag såklart lite annorlunda saker, men det ska ändå vara klassiskt snitt. En blandad svart och vit klänning vore inte heller helt fel..

























Den som är kort fram vore ju så läcker, men.. Nej, det är för mycket till och med för mig!
Jag ska ha en rak skärning över brösten, för jag har så lång överkropp att allt annat blir.. konstigt. Frågan är om jag borde ha något som går upp över axlarna också?

Här är en favorit. Men jag skulle vilja ha den med lila detaljer istället för rött..

Datum, gästlista och klänning?

Datum?
Jisses. Egentligen så vill jag bli gift inom ett år efter förlovningen, men det skulle nog bli lite tight, och kallt eftersom vi vill ha ceremonin utomhus. Förlovningen var den sextonde maj i år, samma dag som vi firade 1 år och 5 månader tillsammans och samma dag som vi tvingades avliva vår underbara kattunge Amadeuz. Det kom av bara farten mitt i sorgen att K gick ned på knä och frågade om jag ville dela livet med honom. Som ni förstår av den här bloggen så svarade jag inte nej..

Gästlistan..
Jag började titta på lite olika sajter för bröllopsplanering (herregud vilken uppsjö!) och kom på att en gästlista är en bra förutsättning för att skaffa sig något hum om hur mycket pengar och planering som kommer att behövas. När jag hade skrivit ned de viktigaste vännerna och familjen var jag redan uppe i över 70 personer. 70 personer! Förstår ni hur många det är?
Efter att ha skalat listan är det ändå över 40 personer som vi inte klarar oss utan att de kommer.. Vi får väl se vad mamma säger, hon kommer att bli ansvarig för att hjälpa mig med det praktiska vad gäller mat och sånt, så hon får hjälpa mig sätta gränser också.

Klänningen då..
Ett par första tankar och bildgooglande resulterade i att jag hittade denna underbara skapelse:

Är den inte underbar? Jag har även varit inne på att ha en svart klänning både för att det känns mer jag och för att traditionellt sett hade man faktiskt det. Men jag vet inte.. Jag är kluven, det ska ju vara vitt en sånhär dag. Och, ska jag isåfall ha svarta eller lila detaljer på den?
Dessutom fick jag se en klänning som var sjukt lik den här igår när vi var på Cattis bröllop, och den är precis lika snygg i verkligheten som bilderna lovar. Arg, the beslutsångest!
Jag tror att jag kommer att be mamma sy den åt mig för att få perfekt passform och personlig touch. Jag vet en tjej som säljer fantastiska sidentyger för fånigt låga priser så det ska vi nog kunna ordna.

Vad tycker ni? Svart eller vit klänning, och med svart/vit eller lila detaljer isåfall?

Det första inlägget

Nu har vi bestämt oss, i sommar blir det bröllop.
Jag har aldrig lyckats blogga kontinuerligt men nu tänkte jag att jag lika gärna kan uppdatera här som att lägga upp bilder på bilddagboken och spamma ut informationen där.

Nåja. Igår var vi på en kompis bröllop och det var så sjukt kul och avspänt att K blev övertygad om att vi inte alls skall vänta till nästnästa sommar, som han sa förut att han ville. Jag gick med på att vi skulle vänta men i smyg så trodde jag nog att han skulle ändra sig när han fått smälta det hela lite. Frieriet gick ju som ganska fort och plötsligt hade vi bestämt oss för att vi skulle göra verklighet av drömmen, det blev en liten chock för oss när vi insåg att man faktiskt ska genomföra det också. Eller hur man ska säga.

Jag berättade för min familj idag och mamma sa bara "Jag visste väl att det skulle bli så, så jag har redan börjat grovplanera!"

Nåja.
Här kommer ideerna att ta form och bollas med eventuella läsare.. Från scratch där vi är nu, till dagen innan när jag skriver av mig min nervösa ångest.

På vägen kommer säkert beskrivningar av mig, min familj och min älskade fästman Kristoffer. Jag hoppas det blir en spännande resa.

Kärlek.