Att Blogga, och kärlek

Ah, så skönt att jag hann sätta mig en sväng idag medan jag är ensam hemma!

Idag kommer min äldsta storebror och hälsar på oss. Jag står väldigt nära min familj och vi pratar flera gånger varje dag. Jag och Ante, som kommer idag, har alltid stått extra nära. Han behöver lite hjälp med ett skolarbete han håller på med, så jag och K - som den familjens intellektuella ungdom vi är - ska hjälpa honom med formuleringar och sånt.
Dessutom tänkte vi passa på att umgås ett par timmar, och bjuda på middag. Det blir nån sorts gryta på fläskfile, med banan och nötter.. tror jag. Min bror är känd för att äta som ett stall så att bjuda på grönsakssoppan jag gjorde igår är nog ingen vidare idé, den lär gå åt i sin fullhet isåfall.

Det hade snöat hos dem inatt så han är lite sen hit, han har inte hunnit få på vinterdäcken än.
Så nu sitter jag här med min tekopp och min brunch och funderar. Tankarna snurrar onekligen runt en enda sak de här dagarna!

Jag, gifta mig? De flesta har väl någon sorts lös tanke om att de vill göra det.. nån gång. Men det blir så konstigt när det blir sant och verkligt. Jag har aldrig varit en enkel person och det enda som hållit min kvinnliga dröm om Prince Charming igång är väl att min mamma och jag är så lika, och hon lyckades hitta pappa.. De är förresten fortfarande gifta.

Jag har inte direkt haft en tanke på att jag faktiskt skulle kunna hitta någon att gifta mig med. Jag har alltid varit så "svår" att vara med. Men för drygt två år sen så stod han plötsligt där, min prins. I Medeltidsveckans dimma och rus dansade vi in i varandra och världen stannade en stund. Vi föll handlöst båda två, sen visade han mig att jag inte alls är omöjlig vilket jag verkligen trodde efter att ha fått höra det gång, på gång..

Ett och ett halvt år senare, när förälskelse ersatts av kärlek, ruset ersatts av tilliten och vi gått igenom så många tunga saker ihop redan.. Då friade han. Bara sådär.

Sen dess har vi fortsatt vår resa och jag börjar se en belöning för kampen det är att hålla liv i en frisk och givande relation. Vi är så tighta att det känns som en självklarhet att vi skall vara gifta. Kampen fortsätter på andra sidan mållinjen.


PS: det kan vara så att det bor en poet någonstans i mig. Dont mind me ;)


Kärlek.